Brännässla

Aj, aj, aj! Vem har inte bränt sig i ett nässelsnår? Men naturen har antagligen känt sig tvingad att skydda brännässlan. Den är nämligen så läcker att utan skydd skulle djuren ha ätit upp den före blomning och därmed ha utrotat den.

Få växter är så näringsrika. Den innehåller flera viktiga mineralämnen (järn, magnesium mfl). Den är också rik på A- och C-vitamin. Därför är det lite underligt att många betraktar brännässlan som ogräs. Allt som krävs är ju lite försiktighet när du plockar den och när du väl har kokat nässlan smakar den utmärkt. Ät den som soppa eller som blad, likt spenat.

Växten har många medicinska egenskaper. Den är urindrivande. Bladen används som stödjande behandling vid reumatism samt vid urinvägsinfektioner. Rötterna används i form av extrakt vid prostatabesvär för att underlätta blåstömning.

Brännässla (Urtica dioica)
Förekomst: Allmän över hela landet på fet, kväverik jord, ofta vid bebyggelse.
Kännetecken: 50-150 cm hög. Blad täckta till stor del av brännhår. Gröna blommor (juli-aug) i yvigt hängande blomställningar.
Verkan: Bladen verkar urindrivande och blodsockersänkande.