Pepparmynta

Myntan har blivit en symbol för renlighet tack vare sina uppfriskande egenskaper. Den har sedan länge använts som munvatten för att motverka dålig andedräkt. Under romartiden blandade kvinnor mynta med honung för att dölja att de druckit vin, något som under en tid var förbjudet för kvinnor och bestraffades med döden. Idag är extrakt av pepparmynta en mycket vanlig ingrediens i exempelvis tandkräm.

Inom naturmedicinen är myntans användningsområde stort. Framförallt används växten mot magknip, som aptitretare och för att stimulera matsmältningen, varför en kopp pepparmyntste är en utmärkt början eller avslutning på en måltid.

Den omnämns i Bibeln och var en av de bittra kryddor som var tillåtna att äta till påsklammet. Romarna (inte engelsmännen!) uppfann myntasåsen för att höja smaken på rätter av lammkött. Vill du ge salladen en uppfriskande smak kan du med fördel hacka i myntablad och pepparmyntssmaken känner alla godisälskare igen. Den används också som smakförbättrare i många läkemedel och lite myntaextrakt i nässprayer rensar näsan.

Det är huvudsakligen två myntaarter som används, nämligen pepparmyntan och krusmyntan, men pepparmyntan är effektivare som läkeväxt. Krusmynta, som på engelska heter spearmint, används idag huvudsakligen till smaksättning av tuggummi.

Det är bladen och de blommande grenspetsarna som används och de skördas bäst i början av blomningen.

Krusmynta (Mentha crispa), Pepparmynta (Mentha x piperita)
Förekomst: Myntor växer vilt över stora delar av Europa, medan pepparmynta enbart finns odlad. Dock är de olika arterna svåra att särskilja och det blir inte lättare av att de ofta korsar sig med varandra och ger upphov till ett otal hybrider.
Kännetecken: På grund av den starka benägenheten för hybridisering mellan arterna är myntasläktet ett av de besvärligaste i vår flora. Släktets arter kan grovt delas in i två grupper. Hos den ena, där pepparmynta och krusmynta ingår, sitter blommorna tätt ihop i kransar i flera våningar utefter stjälken, hos den andra slutar stjälken med en tät axliknande, bladlös blomställning.
Verkan: Kramplösande, stimulerar matsmältning, motverkar dästhet, lugnande.